Kanjonens hjärta / The heart of the canyon / Das Herz des Canyons
- Startsida
- Döda fallet
- Geohistoria / Geohistory / Geo-Geschichte
- Kanjonens hjärta / The heart of the canyon / Das Herz des Canyons
Här är Lintjärn som vackrast. Du ser den smala dalen – en typisk kanjon. Karvad ur berget av vattnets kraft.
På sin väg uppströms stannade vattenfallet upp här en tid. Då bildades en stor nedfallsdamm. Den gjorde Lintjärn lite bredare här.
Klimatet styr farten
Under de tusentals år som forsen brusade fram här varierade klimatet. När det var kallt och fuktigt forsade mer vatten. Då gick det fortare att nöta ner berget. När det var varmt och torrt blev vattnets fart lägre och nötningen blev mindre. Det tog 2000 år för vattenfallet att nöta sig från Lintjärns södra ände och hit. En sträcka på 200 meter. Härifrån till Storforsen, 600 meter uppströms, tog det ytterligare 5000 år.
Dimman som försvann
Vid vattenfall och kraftiga forsar bildas små, små droppar i luften, forsdimma. Du har säkert känt forsdimma om du har besökt ett vattenfall. Den gör omgivningen intill ett vattenfall fuktig. Så var det även här när Storforsen fortfarande brusade fram. Bra för skog och äng som växte bättre. Och väldigt speciella arter trivdes med livet här. Mest var det lavar och mossor. Nu är forsdimman borta sedan länge, men fortfarande trivs över 150 olika mossor runt kanjonen.
Trivsamt klimat
Här är det ofta lugnt och stilla. Tjärnen ligger då som en blank mörk spegel omgiven av kanjonens klippor. Det ger lä och skydd från vindar och fukten stannar kvar. Solen värmer klipporna och värmen dröjer sig kvar långt in på kvällen.
Det skyddade läget vid Lintjärn gör att speciella växter, buskar och träd trivs i omgivningen. Flera arter som normalt inte växer här uppe i norr.
The heart of the canyon
This is where Lintjärn is the most beautiful. You can see the narrow valley – a typical canyon; carved from rock by the water’s force.
The waterfall stopped here for a while, on its journey upstream. A large plunge pool formed. It made Lintjärn a little wider here.
The climate controls the speed
The climate varied over the thousands of years that the waterfall roared along here. There was more water when the climate was cold and damp. This eroded the rock faster. The water moved more slowly in a warmer and drier climate and there was less erosion. It took 2,000 years for the waterfall to work its way here from the southern end of Lintjärn. A distance of 200 metres. It took another 5,000 years to move here toStorforsen, 600 m upstream.
Disappearing mist
Tiny drops of water form in the air by waterfalls and rapids, mist. You will have felt this mist if you have visited a waterfall. It a waterfall’s surroundings damp. This also happened here while Storforsen still thundered. It was good for forests and meadows, which grew better. Very special species thrived here, mostly lichens and mosses. The mist has long since gone, but over 150 types of moss still thrive around the canyon.
A pleasant climate
It is often still and quiet here. The lake is like a smooth dark mirror surrounded by the canyon’s cliffs. It provides shelter from the wind, so the moisture stays. The sun warms the cliffs and the heat remains long into the night. Lintjärn’s sheltered location means that special plants, shrubs and trees thrive here, with several species that do not normally grow this far north.
Das Herz des Canyons
Hier ist Lintjärn am schönsten. Du siehst das enge Tal – ein typischer Canyon. Von der Kraft des Wassers in den Fels eingeschnitten.
Auf seinem Weg talaufwärts machte der Wasserfall hier eine Weile Halt. Ein großes Tosbecken wurde gebildet. Das machte Lintjärn gerade hier etwas breiter.
Das Klima bestimmt die Geschwindigkeit
In den Tausenden von Jahren, während das Wasser hier brauste, änderte sich das Klima mehrmals. Wenn es kalt und feucht war, floss mehr Wasser. Dann wurde das Gestein schneller abgetragen. Wenn es warm und trocken war, floss das Wasser ruhiger, und die Abtragung war nicht so stark. Es dauerte 2000 Jahre, bis der Wasserfall von Lintjärns Südende bis hierher gelangt war. Eine Strecke von 200 Metern. Von hier aus bis zum Storforsen, 600 Meter, brauchte es nochmals 5000 Jahre.
Der verschwundene Nebel
Bei Wasserfällen und starken Stromschnellen bilden sich kleine Wassertropfen in der Luft – Wasserfallnebel. Das hast du bei Besuchen an Wasserfällen sicher schon erfahren. Der Wasserfallnebel macht die nahe Umgebung des Wasserfalls feucht. So war es auch hier, als der Storforsen noch brauste. Das war gut für Wald und Wiesen, die dadurch besser wuchsen. Und ganz besondere Arten gediehen hier besonders gut. Hauptsächlich Flechten und Moose. Jetzt ist der Wasserfallnebel schon lange verschwunden, aber immer noch wachsen über 150 verschiedene Moosarten hier besonders gut.
Behagliches Klima
Hier ist es oft ruhig und still. Der kleine See liegt da wie ein blanker, dunkler Spiegel, umgeben von den Klippen des Canyons. Das bietet Schutz vor dem Wind und bewahrt die Feuchtigkeit. Die Sonne wärmt die Felsen, und die Wärme bleibt bis weit in den Abend hinein erhalten. Die geschützte Lage am Lintjärn bietet besonderen Pflanzen, Sträuchern und Bäumen einen günstigen Lebensraum.
Text och illustrationer är publicerade med tillstånd av Länsstyrelsen Jämtlands län. Illustration – essdesign.se och millustration.se.